En doktor och globetrotter
Gustaf Alling föddes 1878 i Halmstad som yngst av åtta syskon. Hans far var skeppsbyggare och familjen levde under knappa förhållanden. Gustaf hade läshuvud och fick möjlighet att ta studenten och läsa medicin i Lund.
Som 18-åring tog han hyra på ångfartyget ”Falken” under sommarmånaderna. Som student i Lund fortsatte han att gå till sjöss på sommarloven. Som etablerad läkare i Höganäs köpte han 1924 en egen skuta, lastfartyget ”Nabben”, som han ägde i fem år.
Kanske handlade hans innersta drömmar om de sju haven? Om äventyr i vildmarken? I hela sitt liv älskade Dr Alling havet och tog alla chanser att gå ombord på ett fartyg för att se mer av världen och människorna.
Upplevelser av sällsamheter i djur- och växtliv lockade, såväl som främmande kultur. ”Jag går så nätt i djungelen” skriver han från Angolas regnskog omkring 1930 till en god vän.
Också i egenskap av läkare reste Doktor Alling på studieresor, till Tyskland, England, USA och Sydamerika. Det som intresserade honom var hur hälsoförhållandena var organiserade i gruvor utomlands.
På äldre dar tog Gustaf Alling arbete som fartygsläkare för att finansiera sina många och långa resor till världens alla hörn. Som pensionär reste han jorden runt två gånger. Ett av hans mål var att resa ”I Marco Polos fotspår”. I tidskriften Jorden Runt blev han en flitig skribent.
Från Argentina till Höganäs
Bob föddes som en vild pumaunge år 1927. Hon skulle levt ett helt vanligt pumaliv i Argentinas bergsområden om inte Doktor Alling från Höganäs hade korsat hennes väg en dag. En indian tog med doktorn på jakt i vildmarken och man sköt då en pumahona. Strax därpå fann man hennes fyra månader gamla unge.
Doktor Alling tog ungen med sig hem till Höganäs. Under båtresan över Atlanten bröt lilla Bob benet och efter omplåstringen var doktorn och Bob vänner for livet.
Doktor Alling älskade att leva nära djur och natur. I sitt hem hade familjen alltid många husdjur. Alla katter döptes till Bob. Den första Bob var en tamkatt som togs hem från en studieresa i New York. Förutom katter hade familjen flera hundar, en papegoja, sköldpaddor, påfåglar, apor och höns. De fick alla samsas i den stora inhägnade trädgården.
”Det finns bara ett vilddjur i naturen och det är människan … Bob är en underbar vän och lekkamrat, en förtroendefull, kärleksfull och angenäm krabat, som aldrig berett mig några bekymmer … Hon förstår allt man säger till henne …”
Så berättade Doktor Alling 1938 för en tidningsreporter.
Bob, som ju egentligen var en hona, gick alltid lös i huset. Varje morgon serverades hon ett par kilo rått kött. Ibland rymde hon till höganäsbornas stora skräck.
År 1941 dog Bob efter att ha ätit upp en galosch och blev uppstoppad på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.
