En våning upp på musset finns Höganäs stadshistoria med fiskeläget, tegelbruken, Folkparken och produktion av keramik, korsetter och böcker.
I ett separat rum möter man folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren, grundare till söndagsritskolan som med tiden blev Konstfack och Svenska Slöjdföreningen.
Här finns också Kullabygdens hovfotograf, Peter P Lundh, som hade ateljéer i Höganäs, Mölle och Arild.
Arbetarbostaden visar hur det kunde se ut hos en gruvarbetarfamilj i Höganäs under 1800-talet.
Peter P Lundh
Peter P Lundh föddes 1865 i Skättekärr utanför Nyhamnsläge. Han tillhörde en sjömanssläkt och gick själv till sjöss vid 17 års ålder i svågerns fartyg med destination Brasilien.
På grund av sitt stora intresse för att rita blev han snart kallad för ”fotografist”. Titeln väckte hans intresse och tillbaka i Sverige gick han i lära hos fotografen Rudolf Pettersson i Höganäs. Han fortsatte sedan med studier i Odense och flera europeiska länder. Redan som 21-åring öppnade han sin första ateljé i Skättekärr 1886. Affärerna gick bra och 1892 utvidgades rörelsen med en modern och förstklassig ateljé i ett nybyggt hus vid Bruksgatan i Höganäs. Verksamheten utökades snart med ateljéer i Mölle och Arild.
Lundhs storhetstid som fotograf inföll mellan 1890-talet och fram till första världskrigets utbrott 1914. Han hamnade precis rätt i tiden med avseende på de stora turistströmmarna till Mölle och Arild. Visserligen återkom turisterna efter krigsåren, men tyskarna kom inte längre i samma omfattning som tidigare.
Inkomsterna från Lundhs kommersiella verksamhet utgjorde sannolikt grunden för alla de dokumentära bilder han tog. De ger en inblick i hur man levde och verkade vid sekelskiftet 1900 och några årtionden därefter. Det är arbetsbilder från Höganäsbolagets olika fabriker, från lantbruk och fiskerinäring samt bostäder och dagligt liv. Lundhs fotografier utgör således viktiga kulturhistoriska dokument. De bildar ett stycke fotografisk historia och är att betrakta som betydande konstnärliga verk av en av dåtidens stora fotografer.
Vid sin död den 1 oktober 1943 efterlämnade Peter Lundh ett stort antal glasplåtar. Genom svärdotterns, Esther Lundhs, försorg kom omkring 6 500 plåtar att skänkas till Höganäs Museum. Bilderna är tagna mellan 1886 och 1939. I museets ägo finns även kameror och teknisk utrustning från Lundhs ateljéer, liksom vykort, trycksaker och andra föremål. På andra våningen i museibyggnaden finns en permanent utställning av Peter Lundhs ateljéutrustningar. Bidrag från Gyllenstiernska Krapperupsstiftelsen har möjliggjort en inscanning av Lundhs glasplåtar, ett arbete som har utförts av Alf Petersson. Som en avrundning av detta arbete utgavs år 2013 en bok med utvalda fotografier ur denna bildskatt. Caroline Ranby, fil. mag. och antikvarie, har skrivit den inledande essän och bildtexterna. Boken har utgivits av Höganäs Museum i samarbete med Höganäs Bokhandel&Förlag och finns att köpa på dessa båda ställen.
Nils Månsson Mandelgren
Mandelgren dokumenterade den svenska folkliga kulturen under 1800-talet genom teckningar, akvareller och anteckningar.
Nils Månsson föddes 1813 i Ingelsträde i Höganäs kommun, i en enkel bonde- och skomakarfamilj. Han började försörja sig som allmogemålare redan vid 12 års ålder.
Han var bara 17 år när han anställdes som ritbiträde på Höganäsbolaget. Nils Månsson upptäcktes av greve Jacob Gustav de la Gardie, som också hjälpte honom in i Konstakademien i Stockholm. I samband med detta tog sig Nils Månsson artistnamnet Mandelgren. Under resor runt om i Sverige ritade han av fornlämningar, redskap, inventarier, bostäder och klädedräkter. Han fick också möjlighet att ge ut ett planschverk, Skandinaviska Minnesmärken från medeltiden 1855-1862.
Mandelgren fick ekonomiskt stöd av Napoleon III i Frankrike till tryckning av verket.
Mandelgren planerade också att ge ut Atlas till Sveriges Odlingshistoria där alla föremål skulle ordnas kronologiskt. Det skulle ges ut fyrtio häften, men projektet avbröts när endast fyra häften var gjorda.
Mandelgren kämpade för att bli erkänd som forskare och vetenskapsman, men blev ofta sedd över axeln inom akademiska kretsar på grund av sin brist på formell utbildning.
Nils Månsson Mandelgren arbetade för att förbättra husslöjden och konstutbildningen. Framförallt utbildning åt arbetarklassen. Han grundade under sin livstid en söndagsritskola som en gång skulle bli Konstfack och Svenska Slöjdföreningen.
Nils Månsson Mandelgren dog 1899. Underlaget till Sveriges Odlingshistoria finns idag på Folklivsarkivet i Lund. Det består av 30 000 grafiska tryck, teckningar, akvareller, fotografier, uppsatser, brev och reseanteckningar.
