bild saknar alt attribut

Åke Holm-hallen

I museets källarplan finns KKAMs utställning av Höganäs-keramiker, 1900-talskeramik och samtida keramisk konst.

Nedervåningen är döpt efter Åke Holm, Höganäs mest legendariske keramiker som arbetade i egen verkstad i över 50 år. Han var också en viktig välgörare för museet genom ett stort engagemang, inkomstbringande grafik och omfattande donationer av föremål.

Den keramiska samlingen sträcker sig från 1800-talets gula bruksgods och saltglaserat till folkhemsepokens fabrikskonst och dagens keramiska uttryck. Samlingarna berikas med inköp, donationer och gåvor.

Keramiska bröder: Åke, Patrick och Jais

Åke Holm (1900–1980) var en nyfiken, sökande keramiker vars verk bestod av såväl souvenirtroll som abstrakt konst. Han var mest känd för sina skulpturer på bibliska teman, som var en ständig idékälla. Han skapade även asiatiskt inspirerat stengods och egensinniga terrakottafigurer.

Berättelserna om den excentriske Holm är många. Det gick inte alltid att köpa hans keramik. De bästa föremålen lär han ha gömt undan.

Patrick Nordström (1870–1929) kallas ”stengodset fader” i Skandinavien. Han växte upp nära leran och Höganäsbolaget. Utbildad till bildhuggare och stuckatör upptäckte Nordström stengodset, ”eldens konst”, på Parisutställningen 1900. Det blev som en födelse. Han öppnade verkstäder i Köpenhamn, anställdes på Den Kongelige Porcelænsfabrik 1912–22 och drev sedan egen verkstad i Islev till sin död.

Nordström hade kontakt med glasyrspecialisterna på Höganäs industrier och kom att inspirera generationer av keramiker, bland andra Åke Holm och de övriga höganäsarna.

Den danske konstnären Jais Nielsens (1885–1961) keramik i oxblodsglasyr från Den Kongelige Porcelænsfabrik var också en viktig inspiration för Åke Holm.

Glasyrmästare och fabrikernas konst

I den vänstra montern visas verk av keramiker som var och är verksamma lokalt i Höganäs, de flesta med bakgrund på Höganäsbolaget eller Andersson & Johansson. Egna verkstäder öppnades i Höganäs med omnejd. Här utvecklades under 1940–2000-talen en rik keramisk kultur som gav Höganäs sin unika identitet. Museet var under decennierna ett nav för traktens keramiker.

Formgivaren och keramikern Gunnar Nylund skapade på 1930-talet ett nytt fabrikstillverkat stengods i serier från Rörstrand, ett försök att demokratisera konstgodset.

År 1991 sålde Nylund drygt 400 egna verk, även i glas, till museet. Här visas ett urval av dessa keramiska föremål.

Nutida keramik – lera som fri konst

Keramisk konst är upptäcktsresor i material, form och glasyrer. Keramiker söker uttryck som speglar sin tid eller utmanar den. Föremål är äventyr och poesi. Det är inte serietillverkad keramik, utan unika konstobjekt, framställda med avancerat, ofta nyskapande hantverk.

Den samtida keramiken har en självklar hemvist på KKAMs museum. Här i rummet visas verk av ledande keramiker, verksamma under de senaste decennierna och i dag. Tyngdpunkten ligger på det lokala. Höganäs närhet till Danmark har lett till ett flertal föremål av danska keramiker.

Flera av de verk som har köpts in till samlingarna har tidigare visats i museets utställningar.

Skulpturalt lergods och keramisk natur

Höganäsbolaget konstkeramik skapades runt förra sekelskiftet utifrån utländska förebilder till en lokal Art Noveau-stil formad av modellören och keramikern Albin Hamberg.
Konstnärerna Helmer Osslund och Ottilia Adelborg anslöt till tidens fantasifulla, naturbaserade uttryck.
Astrid Liljenberg-Sieurin och Maria Kardell skapade en blomstrande, dekorativ Art Noveau-stil.
Edgar Böckman, den siste formgivaren på Höganäsbolaget, utvecklade från 1915 Vackrare vardagsvara av handmålad hushållskeramik, men också konstgods i saltglaserat stengods och lysterteknik.

Här visas även en liten del av museets kollektion av tyska dryckeskrus från 1500–1800-talet, samlade under decennier av advokat Karl Adolphsson med fru Märta och donerade 1972.

I ett separat rum möter man folklivsforskaren Nils Månsson Mandelgren,  grundare till söndagsritskolan som med tiden blev Konstfack och Svenska Slöjdföreningen.

Höganäs trädgårdskultur finns bevarad i arbetarträdgården.  Dåtidens trädgårdar visar spår av det gruvsamhälle Höganäs var.

1832 startades tillverkning av gulglaserat bruksgods för en växande privatmarknad. De saltglaserade bruna Höganäskrusen var hållbara vardagsprodukter som blev ett signum för Höganäs.